bad day
Hej! ^^ Min start på dagen var väl knappast den bästa. :/ Vaknade av att jag kände mig deppig och ledsen, och rädd. Rädd för att förlora alla de människor jag tycker om, speciellt en person. Jag vet att man inte ska gå runt och oroa sig för att förlora sina vänner m.m. men jag kan bara inte göra någonting åt det. För det känns som om hela min värld rasar om jag förlorar någon, det känns som om jag inte skulle orka mer då. Därför är jag så rädd för att förlora någon, för jag vet inte hur jag ska klara mig då. Jag vet att det är jobbigt för de personerna jag är rädd för att förlora, men jag kan inte rå för att jag är rädd, tyvärr.
Fyfan, känner mig så sjukt ensam nu. Vill bara krama om någon och gråta i dens famn. Vill känna mig sedd, vill inte vara ensam. Så fort jag har varit hos P eller någon kompis och sedan kommer hem eller om någon av de åker hem så känner jag mig så jävla ensam. Liksom jag kan inte må bra när jag är själv, det är så sjukt jobbigt! Tänk er själva, om ni skulle må dåligt så fort ni blir ensamma, hur klarra man ens av det? Jag vet inte hur jag ska stå ut! Känner bara att jag vill göra det, funderar lite på om jag ska göra det för det känns som om jag inte står ut annars, jag menar dagen har bara börjat och jag mår redan väldigt dåligt.
Längtar tills på tisdag då jag får träffa kuratorn, även om jag vet att hjälpen inte kommer så snabbt. Men är bara så rädd, orkar inte må såhär. Vill bara bort från allt, orkar inte ha det såhär mer..
Vet inte hur jag ska stå ut en hel jävla dag, vill bara få slut på allt det här. Vill kunna le, vill kunna stoppa tårarna och få känna mig glad, även om jag är själv/ensam. Snälla, jag orkar inte må såhär!
Fyfan, känner mig så sjukt ensam nu. Vill bara krama om någon och gråta i dens famn. Vill känna mig sedd, vill inte vara ensam. Så fort jag har varit hos P eller någon kompis och sedan kommer hem eller om någon av de åker hem så känner jag mig så jävla ensam. Liksom jag kan inte må bra när jag är själv, det är så sjukt jobbigt! Tänk er själva, om ni skulle må dåligt så fort ni blir ensamma, hur klarra man ens av det? Jag vet inte hur jag ska stå ut! Känner bara att jag vill göra det, funderar lite på om jag ska göra det för det känns som om jag inte står ut annars, jag menar dagen har bara börjat och jag mår redan väldigt dåligt.
Längtar tills på tisdag då jag får träffa kuratorn, även om jag vet att hjälpen inte kommer så snabbt. Men är bara så rädd, orkar inte må såhär. Vill bara bort från allt, orkar inte ha det såhär mer..
Vet inte hur jag ska stå ut en hel jävla dag, vill bara få slut på allt det här. Vill kunna le, vill kunna stoppa tårarna och få känna mig glad, även om jag är själv/ensam. Snälla, jag orkar inte må såhär!
Kommentarer
Trackback
