Stan
Idag åkte jag direkt till stan efter skolan. Skulle kolla piercingen i tungan. :) Msan brukar ju alltid komma dit efter två veckor och se så att allt är okej. :) Jag hade dock oturen med att det var stängt. -.- Antar att han var sjuk. Så jag får kila iväg dit på lördag istället, dock tänker jag ringa och se om det är öppet då. :P
Sen åkte jag ju hem såklart, träffade på Hajs så vi gick ner till centrum och tittade i butikerna. :)
I skolan gick det bra. lite tråkigt var det dock och jag var supertrött. Idag är en sådan måndag som man bara vill sova bort för att man är så himlans trött. -.-
På lunchen drog jag hem till mamma för att äta lunch. :) Blev korv och potatismos, helt okej. :) Något som däremot inte var okej var allt hackande på mig igen. -.- Skrev i det tidigare inlägget att hennes sambo jämt klagar och hackar på mig. Det går inte en dag utan att jag får höra något när jag är där. Är sjukt less på det här efter alla år men hon har sagt till och han lyssnar ju inte så vad ska man göra liksom. Får helt enkelt leva med det ifall jag tänker träffa henne.
I helgen hörde jag dock inte så mycket men tillräckligt för att det skulle vara jobbigt. Så satt mest på rummet och försökte undvika att synas. ^^ Samma sak idag efter att jag åt lunch. :P Men det är seriöst inte kul alls, jag mår inte bra av det men liksom det är ändå något man kan leva med. Så jag antar att det är lugnt. (Förstår inte varför jag säger det när jag vissa gånger bara har lust att dra därifrån och aldrig mer komma tillbaka förrän gubben är borta ur huset).
Jag tar åt mig av allt, såklart, i alla fall det mesta och när man hört sådant i säkert 7 år om inte mer så förstår ni nog själva att man känner att man inte orkar höra mer egentligen.
Idag behövde jag t.ex. nya glasögon för att jag inte såg talriken som stod på bordet. -.- I helgen skulle jag inte ta slut på den jävla toalettrullen för att det är för i helvete dyrt med papper. En annan gång skulle jag kasta piercingarna åt helvete för att jag ser helt förjävlig ut i dem. Ännu en annan gång tänker jag tydligen nästan endast på kärlek ch det betyder tydligen att jag inte har tjejkompisar och det är tydligen bara sex man tänker på ifall man har killkompisar. Stämmer ju verkligen, not! -.- Sedan en annan gång skulle jag för i helvete kasta telefonjäveln och låta den vara medan man åt. Det skulle jag idag också btw. Sedan fick jag inte göra läxor på datorn och renskriva för tydligen satt jag och gjorde annat, vilket jag inte alls gjorde. En annan gång fick jag inte sitta vid datorn för att jag är där för att umgås med min mamma och inte maila en jävla massa vänner (lol, det var på kvällen, vi hade inte ens annat att göra så varför inte spendera de timmarna för sig själv eller hitta på något). Ännu en annan gång skulle jag skölja disken för det är för i helvete ingen annan som gör det, det är ingen jävla service i huset för fan. En annan gång skulle jag för fan släcka lampan i rummet, el är för i helvete inte billigt.
Ja, sedan tusen andra småsaker. Detta var bara några exempel på vad jag har fått höra i flera år, hela tiden, sturp i kvarten. Svordomarna hör dit, de får man höra i varje mening och alltid gör man fel, aldrig gör man något rätt. Arg och irriterad är han för att jag aldrig gör rätt, jag är misslyckad, ful, förstör mig själv, är en ungdom, en sådan där typisk ungdom som gör allt fel för jag vet inte hur man är barn. Allt det här enligt honom, jag är alltså fel, jag är fel. Dessutom är han homofob och rasist. Förstår ni vad man kan se i den personen? Nej, inte jag heller. Fattar inte hur i helvete hon orkar med honom, när han hackar på hennes barn hela tiden och även hon får höra en massa skit ibland.
Alltid fel, aldrig rätt, för just ja, jag är ju fel. Det är så det är. Det är så det är i hans ögon, det är så att jag aldrig gör rätt för jag kan bara göra fel, med allt. Äta fel, glömma saker är förbjudet och du får höra gnäll om det resten av kvällen. Jag förstår inte hur man orkar med en sådan i sitt hus, jag hade stuckit för länge sedan.
Sen åkte jag ju hem såklart, träffade på Hajs så vi gick ner till centrum och tittade i butikerna. :)
I skolan gick det bra. lite tråkigt var det dock och jag var supertrött. Idag är en sådan måndag som man bara vill sova bort för att man är så himlans trött. -.-
På lunchen drog jag hem till mamma för att äta lunch. :) Blev korv och potatismos, helt okej. :) Något som däremot inte var okej var allt hackande på mig igen. -.- Skrev i det tidigare inlägget att hennes sambo jämt klagar och hackar på mig. Det går inte en dag utan att jag får höra något när jag är där. Är sjukt less på det här efter alla år men hon har sagt till och han lyssnar ju inte så vad ska man göra liksom. Får helt enkelt leva med det ifall jag tänker träffa henne.
I helgen hörde jag dock inte så mycket men tillräckligt för att det skulle vara jobbigt. Så satt mest på rummet och försökte undvika att synas. ^^ Samma sak idag efter att jag åt lunch. :P Men det är seriöst inte kul alls, jag mår inte bra av det men liksom det är ändå något man kan leva med. Så jag antar att det är lugnt. (Förstår inte varför jag säger det när jag vissa gånger bara har lust att dra därifrån och aldrig mer komma tillbaka förrän gubben är borta ur huset).
Jag tar åt mig av allt, såklart, i alla fall det mesta och när man hört sådant i säkert 7 år om inte mer så förstår ni nog själva att man känner att man inte orkar höra mer egentligen.
Idag behövde jag t.ex. nya glasögon för att jag inte såg talriken som stod på bordet. -.- I helgen skulle jag inte ta slut på den jävla toalettrullen för att det är för i helvete dyrt med papper. En annan gång skulle jag kasta piercingarna åt helvete för att jag ser helt förjävlig ut i dem. Ännu en annan gång tänker jag tydligen nästan endast på kärlek ch det betyder tydligen att jag inte har tjejkompisar och det är tydligen bara sex man tänker på ifall man har killkompisar. Stämmer ju verkligen, not! -.- Sedan en annan gång skulle jag för i helvete kasta telefonjäveln och låta den vara medan man åt. Det skulle jag idag också btw. Sedan fick jag inte göra läxor på datorn och renskriva för tydligen satt jag och gjorde annat, vilket jag inte alls gjorde. En annan gång fick jag inte sitta vid datorn för att jag är där för att umgås med min mamma och inte maila en jävla massa vänner (lol, det var på kvällen, vi hade inte ens annat att göra så varför inte spendera de timmarna för sig själv eller hitta på något). Ännu en annan gång skulle jag skölja disken för det är för i helvete ingen annan som gör det, det är ingen jävla service i huset för fan. En annan gång skulle jag för fan släcka lampan i rummet, el är för i helvete inte billigt.
Ja, sedan tusen andra småsaker. Detta var bara några exempel på vad jag har fått höra i flera år, hela tiden, sturp i kvarten. Svordomarna hör dit, de får man höra i varje mening och alltid gör man fel, aldrig gör man något rätt. Arg och irriterad är han för att jag aldrig gör rätt, jag är misslyckad, ful, förstör mig själv, är en ungdom, en sådan där typisk ungdom som gör allt fel för jag vet inte hur man är barn. Allt det här enligt honom, jag är alltså fel, jag är fel. Dessutom är han homofob och rasist. Förstår ni vad man kan se i den personen? Nej, inte jag heller. Fattar inte hur i helvete hon orkar med honom, när han hackar på hennes barn hela tiden och även hon får höra en massa skit ibland.
Alltid fel, aldrig rätt, för just ja, jag är ju fel. Det är så det är. Det är så det är i hans ögon, det är så att jag aldrig gör rätt för jag kan bara göra fel, med allt. Äta fel, glömma saker är förbjudet och du får höra gnäll om det resten av kvällen. Jag förstår inte hur man orkar med en sådan i sitt hus, jag hade stuckit för länge sedan.
Kommentarer
Trackback
