Fear and shame
A åkte hem idag. Saknar honom oerhört. <3 Nu är man tillbaka i verkligheten igen efter att ha spenderat de underbara dagarna med A.
Tillbaka till verkligheten betyder inget bra just för tillfället, kanske aldrig, inte nu, inte nu de närmaste åren. Verkligheten betyder just nu rädsla och skam. Rädsla för det jag gjort, rädsla för framtiden. Skam för det jag gjort, skam för mig, skam för kroppen, skam för mig helt enkelt. Men verkligheten betyder också att jag har tråkigt, känner ingen lust för någonting, bara för flykt, flykt från min värld, flykt från mitt liv. Det går dock inte att fly nu, kanske om 3 år. Kanske inte ens så nära, kanske aldrig.
Jag vill fly för att jag hatar den här hålan, jag hatar alla onda människor, jag hatar mig själv. Hatar att jag inte får tycka om mig, hatar att jag inte får säga något bra om mig. Vill skaffa mig ett nytt liv där glädje ingår i nästan varje dag. Där tomhet inte finns, där dessa jävla jobbiga känslor inte finns såhär ofta. Det är okej om de finns, men inte så ofta som de gör just nu.
Ser spegeln, vill inte titta, vill inte möta min blick. Jag önskar jag kunde kunde vända upp och ner på mig, som en papperskorg, och bara hälla ut all skit inom mig som jag har just nu.
Skam på detta inlägg. Hoppas ingen läser. Funderra på att skaffa såndär lösenord till bloggen, låsa bloggen. För mycket information till de nära som kanske läser denna. Men meddelar om det blir så.
Ska äta något nu, har ännu inte gjort det. Hoppas ni andra har det bra! :)
Tillbaka till verkligheten betyder inget bra just för tillfället, kanske aldrig, inte nu, inte nu de närmaste åren. Verkligheten betyder just nu rädsla och skam. Rädsla för det jag gjort, rädsla för framtiden. Skam för det jag gjort, skam för mig, skam för kroppen, skam för mig helt enkelt. Men verkligheten betyder också att jag har tråkigt, känner ingen lust för någonting, bara för flykt, flykt från min värld, flykt från mitt liv. Det går dock inte att fly nu, kanske om 3 år. Kanske inte ens så nära, kanske aldrig.
Jag vill fly för att jag hatar den här hålan, jag hatar alla onda människor, jag hatar mig själv. Hatar att jag inte får tycka om mig, hatar att jag inte får säga något bra om mig. Vill skaffa mig ett nytt liv där glädje ingår i nästan varje dag. Där tomhet inte finns, där dessa jävla jobbiga känslor inte finns såhär ofta. Det är okej om de finns, men inte så ofta som de gör just nu.
Ser spegeln, vill inte titta, vill inte möta min blick. Jag önskar jag kunde kunde vända upp och ner på mig, som en papperskorg, och bara hälla ut all skit inom mig som jag har just nu.
Skam på detta inlägg. Hoppas ingen läser. Funderra på att skaffa såndär lösenord till bloggen, låsa bloggen. För mycket information till de nära som kanske läser denna. Men meddelar om det blir så.
Ska äta något nu, har ännu inte gjort det. Hoppas ni andra har det bra! :)
Kommentarer
Trackback
