Stan imorgon
Hej! Idag har jag jobbat hela dagen, eller halva, beror på hur man ser på saken. :P Sedan så tog jag cykeln ner till gymmet och gymmade! :D Måste ju fan träna hårt nu, tappat skit mycket. -.- Ska kanske även träna bodystep med C på torsdag om hon tänker träna då. :) Vill inte gå dit själv. xD Men alla andra dagar i veckan ska jag gå en timmes promenad. :)
Planerna inför imorgon är att åka in till stan på återbesök av min piericng i läppen, den ser dock bra ut nu. :) Så jag kanske byter till en ring sedan! :D När jag ändå är på piercingstudion tänker jag även kolla upp min ögonbrynspiercing som har börjat krångla igen! :o Det är jätte drygt! :o
Den har nämligen börjat vara tror jag och igår kliade den och idag har jag fruktansvärt ont i den. Det kom lite blod också. Jag tror nästan den är på väg att få en infektion. Jag orkar inte det en gång till! :o Men men, man gör ju allt för att få ha kvar bebisen. ^^ Haha ja, ni ser rätt, jag kallar min piercing för bebis. xD Men liksom, det skulle inte kännas som jag ifall jag tog bort de. :P
Men vi får hålla tummarna för att den läker snarast! :)
Sedan ska jag även in till apoteket och hämta ut medicin. Mer än så vet jag inte vad jag ska göra. :P Förutom att gå promenad. :)
De senaste dagarna har varit väldigt jobbiga. Haft panikkänslor och väldigt jobbiga skamkänslor. Har inte kunnat titta mig i ögonen eller knappt ens kunnat tänka på mig själv utan att känna skam. Hade en längtan efter att bara spy upp allt jag ätit för någon dag sedan, tror det var i förrgår, men sedan greps jag av dessa skamkänslor. Jag skämdes så oerhört mycket, skämdes över att tänka den tanken på att jag verkligen ville göra det, ville spy upp allt.
Jag stod i badrummet, skulle gå därifrån, jag fick undvika att ens se en liten skymt av mig själv för jag skämdes så oerhört när jag ens bara tittade på mina fötter. Jag ville inte se mig, inte höra mig, inte tänka på mig, ville att jag skulle suddas bort totalt ur mitt huvud.
Jag har aldrig tidigare upplevt sådanna starka skamkänslor att jag inte ens klarar av att se mig själv, se en liten skymt av mig själv i spegeln. Samtidigt som jag hade dessa skamkänslor hade jag även panikkänslor, panik över att jag skämdes så mycket och inte visste vad jag skulle ta mig till och panik över min vikt.
Det här har inte varit några enkla dagar för mig, hela tiden snurrade bantningstips i huvudet på mig, hela tiden snurrade endast tankar fokuserade på min vikt i huvudet. Så fort jag fick en sekund över att tänka så var det vikten jag tänkte på och när jag tänkte på den blev jag ledsen och fick panik. Det kom tårar, tårar i ögonen, även på jobbet. Helst av allt ville jag gömma mig hos A. <3 För med honom känns allt så himla bra, så himla tryggt. <3
Men idag har jag dock inte haft några sådanna här problem! :) Nej, nu avslutar jag inlägget såhär så att jag får något att skriva imorgon! :D Bye bye. ^^
Planerna inför imorgon är att åka in till stan på återbesök av min piericng i läppen, den ser dock bra ut nu. :) Så jag kanske byter till en ring sedan! :D När jag ändå är på piercingstudion tänker jag även kolla upp min ögonbrynspiercing som har börjat krångla igen! :o Det är jätte drygt! :o
Den har nämligen börjat vara tror jag och igår kliade den och idag har jag fruktansvärt ont i den. Det kom lite blod också. Jag tror nästan den är på väg att få en infektion. Jag orkar inte det en gång till! :o Men men, man gör ju allt för att få ha kvar bebisen. ^^ Haha ja, ni ser rätt, jag kallar min piercing för bebis. xD Men liksom, det skulle inte kännas som jag ifall jag tog bort de. :P
Men vi får hålla tummarna för att den läker snarast! :)
Sedan ska jag även in till apoteket och hämta ut medicin. Mer än så vet jag inte vad jag ska göra. :P Förutom att gå promenad. :)
De senaste dagarna har varit väldigt jobbiga. Haft panikkänslor och väldigt jobbiga skamkänslor. Har inte kunnat titta mig i ögonen eller knappt ens kunnat tänka på mig själv utan att känna skam. Hade en längtan efter att bara spy upp allt jag ätit för någon dag sedan, tror det var i förrgår, men sedan greps jag av dessa skamkänslor. Jag skämdes så oerhört mycket, skämdes över att tänka den tanken på att jag verkligen ville göra det, ville spy upp allt.
Jag stod i badrummet, skulle gå därifrån, jag fick undvika att ens se en liten skymt av mig själv för jag skämdes så oerhört när jag ens bara tittade på mina fötter. Jag ville inte se mig, inte höra mig, inte tänka på mig, ville att jag skulle suddas bort totalt ur mitt huvud.
Jag har aldrig tidigare upplevt sådanna starka skamkänslor att jag inte ens klarar av att se mig själv, se en liten skymt av mig själv i spegeln. Samtidigt som jag hade dessa skamkänslor hade jag även panikkänslor, panik över att jag skämdes så mycket och inte visste vad jag skulle ta mig till och panik över min vikt.
Det här har inte varit några enkla dagar för mig, hela tiden snurrade bantningstips i huvudet på mig, hela tiden snurrade endast tankar fokuserade på min vikt i huvudet. Så fort jag fick en sekund över att tänka så var det vikten jag tänkte på och när jag tänkte på den blev jag ledsen och fick panik. Det kom tårar, tårar i ögonen, även på jobbet. Helst av allt ville jag gömma mig hos A. <3 För med honom känns allt så himla bra, så himla tryggt. <3
Men idag har jag dock inte haft några sådanna här problem! :) Nej, nu avslutar jag inlägget såhär så att jag får något att skriva imorgon! :D Bye bye. ^^
Kommentarer
Trackback
