allt och inget
Har varit glad sen i måndags, idag har det tyvärr återgått till det gamla vanliga. :( Men blev glad när jag piercade mig, längtar redan till nästa gång. :) Det läker själen, för några dagar liksom. :)
Imorgon slutar jag tidigt, har ingen mer psykologi B. Fick godkänt, hade dålig närvaro och hade knappt varit aktiv, men fick godkänt. :) Är glad över att jag fick fodkänt i alla fall. ^^
Fyfan, i helgen blir det tråkigt. -.- Men jag hoppas att dagarna kommer att gå fort. :) Längtar tills på måndag! Då ska jag till um, äntligen! <3 Ska träffa psykologen där, prata och så. :) Hoppas på läkemedel också egentligen, känns så meningslöst, vet inte hur länge jag orkar. Jag orkar nog, men det känns som hela jag rivs sönder, faller och inte kan resa mig upp. Sitter bara varje dag och väntar på att den ska ta slut, timmarna går långsamt. Ibland undrar man, vad lever man för? Jag vet inte riktigt vad jag lever för, är rädd för framtiden. Kan inte se den, stirrar bara på den med blinda ögon.
Sedan ska jag ju klippa mig, det blir nice. :D Hoppas på att det inte blir allt för dyrt dock. :) Men det blir det nog inte. ^^
Snart tar jag studenten också, scary. o_o Känner mig som ett barn som kastas ut i vuxenlivet, känner mig inte mogen, inte redo. Men man är nog aldrig redo, eller? Eller är det kanske på grund av hur jag mår som jag känner så? Jag vet inte, men jag hoppas jag får jobb snart, behöver det för att orka dagarna.
Snart ska jag tvätta min piercing i örat, så jag skriver mer imorgon. ^^ Bye!
Miss my hair. <3
Imorgon slutar jag tidigt, har ingen mer psykologi B. Fick godkänt, hade dålig närvaro och hade knappt varit aktiv, men fick godkänt. :) Är glad över att jag fick fodkänt i alla fall. ^^
Fyfan, i helgen blir det tråkigt. -.- Men jag hoppas att dagarna kommer att gå fort. :) Längtar tills på måndag! Då ska jag till um, äntligen! <3 Ska träffa psykologen där, prata och så. :) Hoppas på läkemedel också egentligen, känns så meningslöst, vet inte hur länge jag orkar. Jag orkar nog, men det känns som hela jag rivs sönder, faller och inte kan resa mig upp. Sitter bara varje dag och väntar på att den ska ta slut, timmarna går långsamt. Ibland undrar man, vad lever man för? Jag vet inte riktigt vad jag lever för, är rädd för framtiden. Kan inte se den, stirrar bara på den med blinda ögon.
Sedan ska jag ju klippa mig, det blir nice. :D Hoppas på att det inte blir allt för dyrt dock. :) Men det blir det nog inte. ^^
Snart tar jag studenten också, scary. o_o Känner mig som ett barn som kastas ut i vuxenlivet, känner mig inte mogen, inte redo. Men man är nog aldrig redo, eller? Eller är det kanske på grund av hur jag mår som jag känner så? Jag vet inte, men jag hoppas jag får jobb snart, behöver det för att orka dagarna.
Snart ska jag tvätta min piercing i örat, så jag skriver mer imorgon. ^^ Bye!
Miss my hair. <3
Kommentarer
Trackback
